Roman: Mannen under trappan
Boken är skriven av Marie Hermansson. Huvudpersonen är Fredrik Wennéus. Han är en man som har blivit lyckligt lottad med mycket som många människor strävar efter. Han ar en fin fru, två fina barn och ett hus som skulle betraktas som ett drömhus i mångas ögon. Huset har de fått för ett pris som nästan är för bra för att vara sant. Fredrik har ett bra jobb på kommunen som han sköter utmärkt. Han är en man som har koll på saker och ting.
Efter att familjen har flyttat in i det fina huset drabbas Fredrik av sömnsvårigheter, och vaknar mitt i natten och fortsätter i sömnstadiet mellan vakenhet och djupsömn. En natt när han går ner för trappan för att ta sig en kopp kaffe får han till sin häpnad se en liten man som står där. Han är på gränsen till dvärg och ser allmänt ofräsch ut och luktar unket. Han hävdar att han bor där. När Fredrik frågar vad han heter svarar han med ett grodliknande läte, och Fredrik uppfattar detta som Kwådd.
Efter denna syn börjar det hända märkliga saker i Fredriks liv. Kranen i huset lagas av sig självt, en man i närheten blir av med en summa pengar, samtidigt som Kwådd betalar in samma summa till Fredrik i hyra. Fredrik förstår ju mer tiden går att Kwådd är ond och våldsam, men när han berättar om Kwådd för personer i hans omgivning är det ingen som tror på honom.
Jag tycker att den här boken är skriven skrämmande bra. Hela boken är skriven ur Fredriks perspektiv, vilket gör att man lever sig in i hans karaktär väldigt mycket. Man undrar hela tiden varför alla personer i hans omgivning tycker att han har blivit så konstig sedan han har flyttat in i huset, men också varför vissa verkar tycka om den elake Kwådd. Jag ger boken 5/5 i betyg för att jag verkligen inte kunde sluta läsa när jag väl hade börjat. Jag gillar också att författaren har skrivit boken så att läsaren ska tänka och reflektera över alla de där små detaljerna som händer i boken, detaljer som är otroligt viktiga i slutändan.
Novell: Vart ska du, var har du varit?
Jag har läst en novell som är skriven av Joyce Carol Oates och
tänkte nu göra en recension av den.
”Vart ska du, var har du varit?” handlar om en femtonårig tjej, Connie, vars personlighet varierar beroende på var hon är och vem hon umgås med. Connie har en sida när hon är hemma, den snälla, bedårande och oskyldiga sidan av henne som hennes mamma älskar. Hon har också en annan sida som hon visar när hon är ute och ränner på kvällarna med sina vänner och främmande killar. I en hård sminkning och i utmanande kläder är hon den tuffa, orädda och ”självsäkra” tjejen. Hon gillar att få uppmärksamhet från killar och spelar en roll när hon är ute på kvällarna. Hon bor med sin mamma, som alltid oroar sig över henne, sin pappa, som inte är närvarande samt sin storasyster som är för ocool för henne. Av systern och Connie själv har hon alltid varit den vackra systern. Mamman påpekar därför ofta saker om Connies utseende, att hon inte ska göra si eller så, vilket har sin förklaring. Mamman hade själv varit vacker en gång i tiden, och det var därför hon var orolig att det skulle hända något med Connie, då hon kanske visste konsekvenserna.
Connie är ute en kväll på stan och träffar på en man i en guldfärgad bil. De får ögonkontakt, men inget mer än så. Dagen efter, när hennes familj har åkt bort, får hon se en bekant bil, men hon kan inte sätta fingret på vart hon sett den förut. Det kliver ut en man från bilen, ansiktet är också bekant. Han börjar prata med henne, ställer frågor och ger henne komplimanger. Hon gillar att få komplimanger, men när de börjar bli för intima börjar hon må illa och andas fortare och fortare. Paniken kommer sakta men säkert ju mer mannen berättar vad han tänker göra med henne. Den verkliga sidan börjar då visas av Connie, och det är inte den tuffa, nonchalanta sidan, utan istället en rädd, osäker sida. Mannen är hotfull och Connie blir som hypnotiserad. Mannens plan om att få Connie med sig går mot ett resultat och historien slutar på ett oförglömligt sätt.
Den här novellen tyckte jag var fängslande och skrämmande på samma gång. Författaren Joyce Carol Oates har verkligen lyckats få läsaren att fundera kring novellen, och den kräver att man läser mellan raderna. Den är skriven ur Connie självs perspektiv, vilket kan få sina följder när det gäller synen på mamman till exempel. Hon beskrivs som jobbig och elak, då hon alltid kommenterar Connie när hon kollar sig i spegeln. Man förstår att hon själv kanske har varit med om något otäckt, som hon vill att Connie ska undvika. Att Connie i början av novellen är likgiltig mot sin familj, visas senare att hon aldrig skulle offra dem för något. Novellen är skrämmande, därför att man som läsare blir lite yr och illamående av att läsa den. Mannen i novellen pratar på ett hypnotiserande sätt, vilket leder till att man som läsare lever sig in i miljön på ett läskigt sätt. Jag tycker att novellen var riktigt bra skriven, eftersom man måste fundera ut så många detaljer själv, vilket jag personligen älskar. Jag tycker den här novellen är enastående även om den är skrämmande, och ger den därför 5 av 5.
Roman: Sista sommaren (med dig)
Hej!
För några veckor sedan läste jag en bok som hette Sista sommaren (med dig). Den är skriven av ”Systrar i jeans”-författaren Anne Brashares, och det här är hennes första vuxenroman.
Boken handlar i stora drag om systrarna Alice och Riley, som är 21 respektive 24 år, samt deras jämnårige barndomsvän Paul. Paul och Riley har alltid haft ett speciellt kompisband till varandra, medan Alice alltid velat ha samma relation som dem. Paul har alltid älskat Alice och har aldrig sett henne som ”bara en kompis”, men det är först den här sommaren som han vågar visa det. Dock känns det som ett svek mot Riley för dem båda, då de bara träffas i smyg när inte Riley ser. Om hon skulle få reda på att de träffades skulle ingenting kunna bli som vanligt igen.
Varje sommar sedan de har varit små har Riley och Alice åkt till sitt sommarhus på ön Fire Island utanför New York. Paul har också kommit dit de flesta somrarna, men efter ett par somrars uppehåll har han nu återvänt dit för att träffa Alice och Riley igen. Det han inte vet är att det här är den bästa, och värsta sommaren han kunnat tänka sig. Han och Alice blir djupt förälskade i varandra, men det händer samtidigt något oväntat och fruktansvärt med Riley - Pauls bästa vän och Alices älskade syster.
Det här är en bok som jag hade väldigt svårt att lägga ifrån mig när jag väl hade börjat läsa den. Den väckte många känslor och man levde sig verkligen in i karaktärerna i boken. Varje kapitel i boken är skrivet från en av de tre personernas perspektiv och det varierar vems perspektiv det är ifrån.
Sista sommaren (med dig) hade jag inga förutfattade meningar om. Jag tänkte att jag skulle ge den en chans och bara läsa den. Jag ångrar mig inte en sekund att jag läste den! Den har i princip allt en kärleksroman behöver! Romantik, spänning och även sorg. Jag ger boken betyget 4 av 5, för att det var en bok man inte ville sluta läsa och att den var rörande. Det som drar ner på betyget är att huvudpersonerna i boken ibland gjorde vissa situationer mer komplicerade än vad de skulle kunna ha varit. Ibland blev jag lite frustrerad på deras beslut. I övrigt tycker jag den var bra.
